Garden Vatland på Ombo ligg og på Omboheia vest av Nårstad. Eit vatn, Vatlandsvatnet, ligg på garden. Elles grensar Vatland både til Hjelmeland og Sjernarøy herad. Mot øst grensar garden til Nårstad, mot nord til B j erga og B j ustveit.
Vatland var i gamal tid på 1 ½ 1. sm., men avteke truleg ikr. 1644 ½ 1. sm. Seinare har garden vore rekna i 1 1. sm. i skyld. I 1683 var det spørsmål frå futen om Vatland kunne leggjast på noko meir i skyld. (Sjå også Nårstad.) Skrivaren og 6 menn var på Vatland og fann ut at Bjørn Auklands ord kunne vera rette og sanne at «betr. jord mere utropt enn den skulle i godhet finnes, og endog eierne som meldt ei til noen forretning herom er stevnet, beså vi allikevel dets beskaffenhet, og finnes Vatland å være mere trælsom enn gement, ti den ligger opp i en tørr hede langt fra sjøen, aker og eng er nesten i en dovenmyr beliggende, deres utmarker har de en stor del av til slåtte inntagen, derover grannene av Vestersjø, Bandeberg og Bjerga til skade at de til deres anmark (buskap) brukte deres eiendeler, og derfor med dem måtte være i minne.»
Det har ikkje vore nokon skiftegar mellom gardane i utmarka. Der beita dei om sommaren meir eller mindre i felles mark. Difor var det grannane til skade at Vatland slo høy i utmarka. Nå er Vatland oppdyrka og myrane utveita. Veg har dei fram til garden frå Jørstadvåg.
Etter Jordeboka frå 1617 eig Lars Atlatveit med sine medeigarar garden Vatland som då var på 1 ½ 1. sm. I 1624 eig Lars Hole (må vera same som Lars Atletveit i 1617) ½ 1. 3 m., Ola Aukland 2 pd. 6 m. (halve garden), Ola Soland 9 m. sm. Halvar Andersson på Sæbø i Hjelmeland åtte 9 m. sm. som truleg er rekna med i det Ola Jonson Aukland åtte.
I tingboka for Hjelmeland skipreide finn me i 1625: Halvar Andersen på Sæbø hadde solgt Oluf Jonsen på Aukland 9 m. sm.
i Vatland for 10 rd. Breet dat. Tjul 26. juli 1625.»
På Hemnes fjerdingsting 1627 vart tinglyst: «Steen Jelse makebyter fra seg til Oluf Aukland 9 m. sm. i Vatland på
Omboden, som han seg har tilskift fra Oluf Soland, og Steen igjen få fra
Oluf 9 m. sm. i Steensland i Hjelmeland til evig odel.»
År 1642: «Steen Jelse lot tinglese et kjøpebrev av Sivert Sivertsen ( hela) utgitt lydende på to spann korn i Øchland i Timands sogn, så og hans anpart på en del uti hatland på Omboden og Eritsdal i Sand sogn.»
Ola Aukland og sonen Bjørn Aukland samla til seg alt godset i Vatland og set med det i 100 år og vel så det.
I skiftet etter kona til Bjørn Aukland vart godset i Vatland og Nårstad
utlagt til to av sønene til Bjørn Aukland, Lars Bjørnson som seinare budde
i Sandanger og Ola Bjørnson som seinare budde på Foss og Fister. Ola
Bjørnson overtok Vatland og Lars Bjørnson Nårstad.
Ola Bjørnson døydde barnlaus og i skiftet etter han ikr. 1720 arvar to brorsøner, jens Aukland og Kristen Bergeland, ½ 1. sm. i Vatland. Det var halvparten. Den andre halvpart, ½ 1. sm., gjekk til Bjørn Jonson Hovda i Fister, arving etter kona til Ola Bjørnson Fister som han då vart kalla.
Jens Aukland sel i 1721 sin part til broren Kristen Bergeland. Det var då to like bruk på Vatland. Kristen Bergeland eig då det eine og set inn leiglendingar der, Bjørn Hovda det andre bruket og styrer med bygsla på det.
Kristen Bergeland let son sin Gudmund Kristenson overta Vatland. Han budde der også ei tid, men flytte så til Finnøy, der han døydde før faren. I skiftet etter Kristen Bergeland i 1758 får sonedottera Kari Gudmundsdtr. utlagt m. a. ½ 1. sm. i Vatland. Kristen Bergeland hadde dessutan kjøpt i 1729 9 m. sm. av Bjørn Hovda sin part av Vatland. Kari Gudmundsdtr. arvar også desse, men det ser ut til at Orm Kristenson, farbror hennar, seinare har kjøpt desse 9 m. av henne. I skiftet etter Orm og kona i 1777 får steson hans, Svein Johannesson Hausken desse 9 m. sm. i Vatland.
Kari Gudmundsdtr. Nåden sin part av Vatland vart i 1768 seld til brukaren på bruket Knut Knutson. Heretter var brukarene av dette bruk sjølveigarar.
Det andre bruket på Vatland, som Bjørn Hovda åtte 1 pd. 3 m. i og Svein Hausken 9 m., vart i 1792 seld til brukaren på dette bruk av Vatland, Anders Nilsson. Frå den tid er eigar og brukar den same og på dette bruket. Eigedomstilhøva vil heretter gå fram av brukarlista.
Etter matr.utkastet 1723: Vatland 1 1. sm. Sjølegd. Tung å vinna. Ommund brukar ½ 1. sm., sår 2 tn. og haustar 8 tn. korn, før 1 hest, 7 naut og 10 sauer. Jakob det same.
I førebuinga til matr. frå 1886 som tok til alt ikr. 1863 finn me dette om Vatland: Gardsnr. 52 Vatland med Vasshus, løpenr. 110, 111, 112 og 113b, skyld 1 dl. 1 ort 11 sk., eigar Sjur Vatland. Sår 4 ½ tn. havre og haustar 25 tn., 5 tn. poteter og haustar 30 tn. Før 1 hest, 5 kyr, 2 ungnaut og 40 sauer. Innmark verdsett til 448 spd. Sidan det var tungt å koma til gards vart det fråtrekt 54 spd. i verdien. Nettoverdien av innmarka vart difor sett i 394 spd. Utmarka vart sett i 126 spd. Vassfall 10 spd. Tilsaman 530 spd.
Andre bruket, som Jonas Vatland åtte, hadde løpenr. 113a av skyld 1 dl. 1 ort 5 sk. Dei sådde 4 tn. havre og hausta 20 tn., sådde 4 tn. poteter og hausta 20 tn. Fødde hest, 4 kyr, 2 ungnaut og 34 sauer. 15 mål var åkerjord og 67 mål var slåtteland. Bruket vart sett i 382 spd. Herifrå trekt 40 spd. for vanskeleg tilkomst. Utmarka verdsett til 126 spd. Eit vassfall til 10 spd. Tilsaman 480 spd.
Frå gamalt hadde Vatland matr.nr. 65 i Hjelmeland skipreide. I 1838 matr.nr. 93, løpenr. 154a, 154b og 155. Ny skyld 2 dl. 2 ort 16 sk. Etter matr. 1851: Matr.nr. 52, løpenr. 110, 111, 112 og 113. Etter matr. 1886: Gardsnr. 7, bruksnr. 1 og 2. Ny skyld 4 mark 59 øre.
f. 1610. I ein synfaring over skiftegjerdet mellom Vatland og Nårstad i
1698 vart det sagt at gjerdet hadde stått på same staden som nå frå gamal
tid, ja endå den tid Bjørn Aukland brukte Nårstad og Vatland som eit bruk.
Bjørn Olson Aukland må ha brukt desse to gardane frå den tid han gifte seg
ikr. 1630 til faren Ola Jonsen Aukland døydde ikr. 1653. Då flytte han til
Aukland.
Auklandfolket åtte mest heile Ombo ei tid og eg tek difor Bjørn Olson og hans huslyd med her, for det kan kasta lys over ætte- og eigedomstilhøva på Ombo seinare.
Bjørn Olson vart ikr. 1630 g. m. Kari Gudmundsdtr. Fosen, dotter av lensmann Gudmund Toreson Fosen i Karmsund. Barn:
a.Gudmund Bjørnson, bonde først på Bergeland, seinare på Aukland.
b.Sofie Bjørnsdtr. g. m. Jon Jonson Vadla av Aukland-Tøtlandsætta.
c.Marita Bjørnsdtr. f. ikr. 1635,, g. m. Nils Åmundson Øie i Hjelmeland.
d.Borghild Bjørnsdtr. g. m. Johannes Jonson Østerhus i Hjelmeland av AuklandTøtlandsætta.
e.Ola Bjørnson f. 1647, g. 1. g. m. enka Kari jonsdtr. Foss, g. 2. g. m. Anna Oddsdtr. enke på Fister i Fister. Båe konene var av Aukland-Tøtlandsætta. Ola Bjørnson var lenge lensmann i Hjelmeland. Død utan livsarvingar.
f.Lars Bjørnson f. 1650, bonde Sandanger i Fister. Son hans var Bjørn Larsson Jelsa. Ei dotter til Lars Bjørnson var gift med Jonas Oddson, bonde Sandanger.
Mange av desse namna har med tidlegare råka på under gardssoga på Ombo.
f. 1621 bur på Vatland i 1666,
brukar ½ 1. sm. I 1666 har
han 3 søner:
f. ikr. 1650, budde på Vatland ei tid i slutten av 1600-talet. Han var g.
m. Kari Larsdtr. Rosså. Dei hadde
to søner født på Vatland:
Peder Olson flytte i 1701 til Vågane i Erfjord der han døydde i 1702. Enka Kari Larsdtr. gifte seg oppatt i 1703 med Elling Olson Ramsfjell. Dei budde i Vågane.
f. ikr. 1645-50, frå Bergenhus len, brukar Vatland frå 1701. Han var gift
med Kari Ånonsdtr. frå Hjelmeland.
Dei hadde i allfall to barn, men truleg døydde dei som spebarn. I 1710 er
Kari Ånonsdtr. død. Det året den 1. januar gifter Peder Holgerson seg i
Jelsa Kyrkje med Guri Larsdtr.
Peder Holgerson er flytt frå Vatland før 1706. Det året er han i det sjømilitære manntal ført opp på Hetletveit i Sjernarøy. Der døydde han i 1736, 91 år gamal. Ingen barn etter han.
f. ikr. 1671 på Hegland i Hjelmeland, overtok bruket etter Peder
Holgerson. Han hadde før butt ei tid på Vestersjø. Han hadde lenge tent som
soldat. I 1705 har han sonen
I 1706 igjen sonen
Det er mogeleg han er gift med ei dotter av Sivert Pederson Vatland (nr.
l). Nils Ivarson er flytt frå Vatland før 1711.
bur på dette bruket i 1711. Truleg er han son av Sivert Pederson Vatland
(1 a). I 1711 er han gift og har 3 barn heime. Ei Anna Olsdtr. Vatland på
Ombo er grl. i 1714, truleg kona til Jakob. Jakob Vatland er grl. i 1724.
f. ikr. 1692, tenar på Løland på Ombo i 1706, fødd på Brekke u. Tysse
i Erfjord, får bygselbrev på dette bruket av Vatland i 1716 av Ola Bjørnson
Fister. Han gifter seg i 1717 med Borghild
Larsdtr. Ho er truleg av Vestersjøfolket. I skiftet etter mannen i 1725
står det at Johannes Toreson Eie er søskenbarn til far til enka og Bjørn
Sivertson Kaltveit søskenbarn til enka.
Det er skifte etter Ommund Tosteinson 24. 2. 1725. Dei hadde barna:
I skiftet etter faren lever Marita og Tora av barna. Enka får 3 rd. ekstra av buet til å setja husa på bruket i stand for.
frå Kleppa i Hjelmeland, f. ikr. 1690, gifter seg i 1725 med enka Borghild
Larsdtr. (6). Dei brukar denne part av Vatland til ikr. 1740. Barn:
f. 1714 bur på bruket i 1758. Då gift med Gunhild Eliasdtr. Dale i Hjelmeland. Bjørn makebyter bunestad med
Knut Ånonson på Bandeberg i 1762. (Sjå elles Bandeberg nr. 14.)
f. 1724 (sjå Bandeberg nr. 13) var gift med Eli Bjørnsdtr. Kaltveit. Knut Ånonson døydde året etter han kom
til Vatland. Det er skifte etter han i 1763. Han let då etter seg enka og
barna:
Eli Bjørnsdtr. døydde som enke på Vatland i 1768, 40 år gl.
f. ikr. 1735 vart kalla frå Sandanger då han i 1764 vart gift i
Hjelmeland med Marta Jonsdotter. Dei
får bygsla dette bruket etter Knut Ånonson i 1764. Marta Jonsdtr. døydde i
1788, 50 år gamal. Anders Nilsson gifter seg oppat i 1789 med Johanna Henriksdtr. Kalheim. Ho døydde to år etter, i 1791, 33 år
gamal. For 3. gong gifter Anders Nilsson seg i 1792 med Brita Larsdtr. Flåtene, ho var då 23 år gamal, han ikr. 60 år.
Barn i første ekteskap:
Anders Nilsson grl. 1803. Enka Brita Larsdtr. gifter seg 1804 med enkemann Lars Halvarson Vågane i Erfjord.
Anders Nilsson fekk i 1792 skjøte på sitt bruk. Betalte 240 rd. for garden.
Flåtene på Ombo kjøper bruket av Anders Nilsson i 1802. Men sel same år
til Torgils Nilsson.
Fløgstad i Sauda vart i 1800 g. m. Brita
Nilsdotter Bandeberg. (Sjå Bandeberg nr. 15.) Han overtek bruket på
Vatland etter Ola Larsson.
I 1822 var det utskiftningsforretning på Vatland. Torgils Nilsson sel av 1
pd. sm. av bruket til Bjørn Henrikson Løland (br.nr. 3). Resten av bruket,
½ pd. sm., skjøter han til sonen Nils Torgilsson.
Torgils Nilsson døydde i 1850, 75 år gamal. Brita Nilsdtr. i 1844, 77 år gl. Det er skifte etter Brita Nilsdtr. i 1846. Barn som då lever:
f. 1803, fekk minste parten av faren sitt bruk då han skifte garden i
1822, ½ pd. sm. som han betalte 100 spd. og folga til foreldra for. Nils
Torgilsson sat med bruket til 1842. Då skjøter han det over på verbror sin,
Nils Nilsson, for 100 spd. Etter ny skyldsetning i 1838 var matrikkelskylda
då 2 ort 3 sk.
Klungtveit
i Nedstrand f. 1810, vart i 1835 g. m. Ragnhild
Torgilsdtr. Vatland. I 1842 kjøper han dette bruk av Vatland av verbror
sin Nils Torgilsson. Det ser ut til at det var vanskeleg for Nils Nilsson å
greia seg økonomisk på dette litle bruket. I 1845 deler han bruket i to like
parter med ei skyld av 1 ort 2 sk. på det eine og 1 ort 1 sk. på det andre.
Det første sel han til Gudmund Gudmundson Venjahabn i Sjernarøy for 141 spd.
(br.nr. 4). Sjølv sat han att med andre halvparten til 1854. Då sel han
resten til Sjur Larsson Kyle for 150 spd. I 1875 bur Nils og Ragnhild på
husmannsplassen Krekane u. Nårstad. Barn:
f. 1803, vart i 1830 g. m. Brita
Agesdtr. Vestersjø f. 1813, overtek bruket etter nr. 14. Han hadde då
lenge butt på Vatland. I 1835 hadde han kjøpt br.nr. 3 av Vatland. I 1860
kjøper han også den halvpart som var skild ut av Nils Nilsson sitt bruk i
1845 (br.nr. 4). Frå br.nr. 2 av Vatland var det i 1862 skift ut eit
jordstykke, br.nr. 5, skyldsett til 3 sk. Dette bruket vart også seinare seld
til Sjur Larsson som då sat med største bruket på Vatland. Desse bruka, som
vart slegne saman, vart til 1886 nemnde som løpenr. 110, 111, 112 og 113 b,
løpenr. 113 a var då andre bruket på Vatland.
I 1875 bur Sjur og Brita som folgefolk på Vatland. Sonen Lars har overteke bruket, men Sjur har teke av eit godt folgestykke. Dei har hjå seg i 1875 ei fosterdotter, Serina Jonsdtr. f. 1869. På folgestykket før dei då 2 kyr, 15 sauer og 1 gris, sår 1 ½ tn. havre og 1 ½ tn. poteter.
Sjur Larsson døydde i 1876, Brita Ågesdtr. i 1877. Barn:
f. 1834, får i 1868 skjøte av
far sin. Heile bruket var då på 1 dl. 1 ort 11 sk. og vart betalt med 800
spd. og folga.
Lars Sjurson var gift med Inger Olsdtr. Bandeberg (sjå Bandeberg nr. 17 c).
Barn:
I 1879 kjøper han andre bruket i Vatland i konkursbuet etter Lars Sveinson for 3 300 kroner. Men han let straks etter Samuel Torbjørnson Fuglestein få skjøte på dette bruket.
1 1900 bur han og kona som folgefolk på Vatland.
f. ikr. 1620 bur på Vatland i 1666. Har då ein son
f. ikr. 1640 på Kaltveit. Han må vera son av Ola Kaltveit (sjå Kaltveit
nr. 5). Lars Olson brukar ½ 1. sm. i Vatland i 1701. I sjømilitært manntal
1706 vart det sagt at han har ingen søner. Han døydde i 1717.
har dette bruket seinare. Truleg er han son av Jakob Vatland på br. nr. 1
(sjå nr. 5). Ein Per Jakobson gifter seg i 1728 m. Torborg Sivertsdtr. Barn fødd på Vatland
Per Vatland må vera flytt frå Vatland i 1734. Sjå Tandranes u. Barkeland.
Bergeland f. 1708 hadde alt som 13-åring fått skjøte på Vatland av far
og farbror sin, Jens Aukland. I 1734 bur han og brukar ½ 1. sm. i Vatland.
Gudmund Kristenson flytte frå Vatland til Nåden på Finnøy der han døydde
i 1757. I skiftet etter faren Kristen Bergeland i 1759 går også godset ½ 1.
sm. i Vatland inn i buet, men vart utlagt til dotter til Gudmund, Kari
Gudmundsdtr. Nåden.
Gudmund Kristenson var gift med Lisbet Nilsdtr. Ytre Nessa i Årdal. Barn:
brukar Vatland ½ 1. sm. frå ikr.. 1745 til 1755, veit ikkje meir om han.
f. 1727 på Atletveit kom til dette bruk av Vatland mellom 1755 og 1757.
Før den tid hadde han butt på Hetletveit på Ombo. Han var gift med Sofie
Bjørnsdtr. d. y. Kaltveit f. 1721 (sjå Kaltveit nr. 8 h).
Knut Knutson kjøper og får skjøte på bruket sitt i 1768. Det er då
Gudmund Jonasson Nåden som sel. (Sjå
Vatland nr. 21 a).
Sofie Bjørnsdtr. døydde i 1776 45 år gamal. Ho let etter seg barna:
Knut Knutson gifter seg oppatt i 1777 med Ingeborg Olsdtr. Li i Fister f. ikr. 1737, då enke på Eie i Sjernarøy. Med henne hadde han dottera
Han flytter straks etter til Eie. Han døydde i 1809.
soneson av presten Friis i Suldal, overtoke bruket etter Knut Knutson,
truleg dei første åra som leiglending. I 1785 kjøpte han bruket ½ 1. sm. i
Vatland for 120 rd. av Knut Knutson Eie som han då vart kalla.
Jonas Pederson vart i 1784 gift med Siri Jonsdtr. Knutsvik f. 1762. Jonas døydde i 1817 56 år gamal. Det er ikkje noko skifte etter han, men då sonen Jone døydde som ungkar i 1836 er alle søsken som då lever opprekna.
Siri Jonsdtr. døydde som folgeenke på Vatland i 1840. Barn:
f. 1786 får skjøte av far sin på ½ 1. sm. i Vatland i 1811 for 500 rd.
D. C. og folga.
Jon jonasson vart i 1816 g. m. Sissel Henriksdtr. Kaltveit f. 1791, død 1861. Det er skifte etter Jon jonasson i 1847. Barn:
f. 1825 får skjøte på bruket i
skiftet etter far sin i 1847. Han skal betala 351 spd. 2 sk. og oveta
pantegjeld for 115 spd. Dertil folga til mora. Etter ny skyldsetning er bruket
nå på 1 dl. 1 ort 8 sk.
Jonas vart i 1849 g. m. Johanna Bjørnsdtr. Fuglestein, dotter til Bjørn Andersson. Jonas selde bruket sitt i 1872 til Lars Sveinson Eide i Sand for 950 spd. og folga. Eit lite stykke skyldsett til 3 m. sm. vart utskild i 1862 til Henrik Jonson, bror til Jonas. Dette bruket fekk br.nr. 5. Barn:
Jonas Jonson med kona og desse tri barna reiste i 1873 til Amerika.
Med Jonas Jonson døydde Friisætta ut på Vatland.
Eide frå Sand f. 1836 var gift
med Gunda Oline Olsdtr. frå Sauda
f. 1833, død 1877. Barn heime i 1875:
På Vatland br.nr. 2 før dei i 1875 1 hest, 3 kyr, 4 ungnaut, 54 sauer og 1 gris. Sår 4 tn. havre og 6 tn. poteter.
Det gjekk ikkje betre enn han gjekk konkurs i 1879. Garden vart seld til naboen Lars Sjurson for 3 360 kroner. Men Lars Sjurson let Samuel Torbjørnson Fuglestein få auksjonsskjøte på garden.
I 1900 bur Samuel på Vatland, er då enkemann.
Løland kjøper i 1822 1 pd. sm. i Vatland av Torgils Nils
son (sjå Vatland nr. 12). Bjørn sat med bruket til 1834. Då sel han bruket etter make
skiftebrev til Knut Bjørnson Eie, son av Helga Knutsdtr. (sjå
Vatland nr. 23 a), for
600 spd. Skjøtet dat. 1. februar og tinglyst 6. april 1834. Bjørn Henrikson var gift med Anna Olsdtr., truleg dotter av Ola Ågeson Norheim i Sjernarøy. Barn fødd på Vatland:
Alle barna får i 1841 utflytningsattest. Dei skal flytta til Hjelmeland.
Eie brukte dette bruket berre eit år. Sel så til Sjur Larsson Kyle for
500 spd. Skjøte tgl. 9. april 1835.
Br.nr. 3 vart seinare slege saman med br.nr. 1. (Sjå Vatland nr. 15.)
f. 1810, g. 1837 m. Johanna
Villumsdtr. Tyskevik u. Hamra, f. 1808, dotter til Villum
Villumson. Gudmund var frå Venjahabn og budde der til han i 1847 kom til
Vatland, men var visst opphaveleg frå Jelsa. Han kjøper i 1847 halve bruket
til Nils Nilsson (sjå Vatland nr. 14). som var på 1 ort 2 sk. Betalte 141
spd. Kjenner til barna:
Gudmund Gudmundson sel bruket sitt i 1856 til Henrik Jonson (sjå Vatland nr. 25 f (for 200 spd. og folga. Gudmund Gudmundson budde ei tid på Novå u. Nådland på Ombo, seinare Myra u. Nådland (sjå der).
f. 1823 har dette bruket til 1860. Då sel han til Sjur Larsson Vatland
(nr. 15) for 200 spd. og folga. Dermed går dette bruket over til br.nr. 1.
Dette bruket på 3 m. sm. vart skild ut fri Jonas Jonson sitt bruk i 1862
og seld til Henrik Jonson (sjå Vatland nr. 25 f og 32). Han betalte 50 spd.
for det. Seinare går også dette inn i br.nr. 1.
Me kjenner berre ein husmannsplass u. Vatland. Han høyrde til seinare br.nr. 1.
f. ikr. 1680 på Espevoll i Vikedal. Far hans, Om, mund jakobson f. 1642 i
Jelsa, budde først i Vikedal, i 1706 i Åmsosen. Tostein Ommundson slo seg
ned som husmann på Vasshus ikr. 1703. Han vart i 1702 gift i Skjold med Elisabet
Persdtr. Barn døpt i Jelsa:
som før hadde butt i Bandura flytte til Vasshus ikr. 1716. Han var gift
med Barbro Olsdtr. Sjå elles
Bandura nr. 9.